Därför heter det Paradiset

Därför heter det Paradiset

Om vi ska vara riktigt noga befinner vi oss på vägen till Paradiset.

Vi kallar oss inte Paradiset för att göra föreningen mer tilltalande än den är. Nej, namnet har sin historiska bakgrund.

Det började med att en norrman, Jörg Jebsen, runt förra sekelskiftet köpte upp stora markområden norr om järnvägsstationen och det som då var Partille. I den bergiga terrängen lät han stycka av tomter, dra vattenledningar och anlägga vägar. Den bäck som vi känner som Besebäcken försågs med en dammkonstruktion och en bro. Tomterna sålde han till förmögna borgare i Göteborg.

Kanske gick försäljningen bättre av att Jörg Jebsen lät kalla området för Paradiset. Det var alltså han som hade behov att förgylla platsen med ett vackert namn. Men man kan förstå honom. Ursprungliga hette trakten Burred.

 

Omkring 1920 bestod villastaden Paradiset av ett 20-tal friliggande stora hus. Det största och mest iögonfallande huset var Villa Porthälla. Den förste ägaren hette Ernst Harbeck och han var en tysk industriman. I dag skymtar man Villa Porthälla en bit upp i backen ovanför våra hus. Huset står där och vakar över Partilledalen som ett slott från medeltiden.

 

År 1920 skrev Erik Bergendahl så här i Partille krönika: ”Detta villaområde bär det kanske något sentimentala men dock rätt betecknande namnet Paradiset. Det kan ej bestridas att naturen här är omväxlande och vacker med sina leende daltjusor och porlande bäckar mellan de gråa, brant stupande bergen och upp på högslätten den allvarliga, susande furuskogen, som speglar sig i en damm eller mörk skogstjärn.”

 

Bostadsrättsföreningen Paradiset ligger mitt i Partille och har nära till allt, till och med skogen. Än mer mitt i var området förr. Det var helt enkelt Partille centrum. På 1950-talet fanns det busscentral, taxi, café och ett antal affärer en kort bit från järnvägsstationen. Fastigheten Centralen, som i dag är borta, låg mitt emot uppfarten till Paradisvägen. Där fanns Signe Letts Speceriaffär, Norén Charkuteriaffär, Björns Färghandel och i andra våningen Göteborgs Handelsbank som senare blev SEB och längst bort Café Centralen. Mittemot låg Fentons hus som ännu tidigare inrymde en speceriaffär. Huset finns än och ingår i vår bostadsrättsförening. Villa Sylvia heter vår vackra träbyggnad.

Partille busstation låg just i anslutning till Villa Sylvia. När bussen skulle till Göteborg körde den över Besebäcken. På höger sida låg Svenssons Speceriaffär och Koks och Vedaffären. Till vänster passerade bussen polisstationen och sedan körde den under järnvägsviadukten.

 

I dag ser det annorlunda ut. Men fortfarande finns det i Paradiset byggnader som representerar olika tidsperioder. Bland de senaste är våra tre hus från början av 1990-talet.

När vi åker till Göteborg i dag kan vi ta tåget från pendelstationen och på drygt tio minuter är vi på Göteborgs central. Förr stannade järnvägsvagnarna vid perrongen utanför Partille station. Byggnaden står kvar med sin tidstypiska jugendstil bevarad. Huset som byggdes 1901 är inte station längre. I dag är det en restaurang i byggnaden. I det lilla huset bredvid (där Ingvar Oldsberg en gång hade en korvkiosk - alltså nästan på spåret) finns en thailändsk hämtmats-restaurang.

 

Källor: Den kluvna hällen, Lennart Rådström, Lars Strömberg och Bo Andersson, Partille krönika, Erik Bergendahl, Så blev det att bo i Partille, Bengt Nilsson och Miljöer i Partille kommun, Partille kulturförvaltning.